Vanliga frågor

Genvägar

Vanliga frågor

 

Viktiga datum

Stockholm
Gymnasieval:
17 januari - 15 februari
Omvalsperiod:
19 april - 15 maj
Antagningsbesked:
2 juli

Göteborg
Gymnasieval:
11 december - 2 februari
Omvalsperiod:
stänger 1 juni
Antagningsbesked:
27 juni 

Skåne
Gymnasieval:
15 januari - 15 februari
Omvalsperiod:
25 april - 15 maj 
Antagningsbesked:
1 juli

Linköping
Gymnasieval:
15 januari - 15 februari
Omvalsperiod:
16 april - 3 maj
Antagningsbesked:
2 juli

Jönköping
Gymnasieval:
8 januari - 9 februari
Omvalsperiod:
18 april – 11 maj
Antagningsbesked:
29 juni

Uppsala
Gymnasieval:
22 januari - 15 februari
Omvalsperiod:
1 - 15 maj
Antagningsbesked:
1 juli

Västerås
Gymnasieval:
22 januari - 15 februari
Omvalsperiod:
1 maj - 15 maj
Antagningsbesked:
1 juli

Örebro
Uppdateras senare i oktober.


Vad innebär preliminärvalet?

Preliminärvalet är det första gymnasievalet du gör och det görs i februari. Efter att alla elever ansökt gör gymnasieantagningen en första genomgång för att se vad eleverna har valt. I mitten av april får du sedan ett preliminärt antagningsbesked. Sedan kommer en omvalsperiod där du har möjlighet att ändra ditt val om det skulle behövas. I början på juli får du ditt definitiva antagningsbesked och vet vilken utbildning du är antagen till. 


Vad innebär omvalet?

Omvalet är till för att du som elev ska kunna ändra ditt gymnasieval om det behövs. Det kan vara att du inte kom in på ditt förstaval i det preliminära valet och måste lägga till fler val, eller så kan det vara att du ångrat ditt första val och vill göra ett nytt. 


Hur vet jag vilket program jag ska välja?

Vilket program du väljer kommer påverka det du gör efter gymnasiet. Därför är det viktigt att verkligen tänka igenom ditt val och välja ett program som du är intresserad av. Det första beslut som du bör ta är om du vill läsa ett yrkesförberedande eller högskoleförberedande gymnasieprogram. Om du vill kunna jobba direkt efter gymnasiet passar ett yrkesprogram bäst. Om du vill plugga vidare på högskola eller universitet bör du välja ett högskoleförberedande program.

Fundera kring vilket program som har de kurser du tycker är mest intressanta. Kanske finns det en särskild inriktning som intresserar dig? Du kanske behöver läsa särskilda kurser för att kunna studera vidare på det du vill sen? Vi förstår att det är jättesvårt att veta vad du vill göra i framtiden och tänk på att inte sätta för stor press på dig själv. Bara för att du läser ett visst program på gymnasiet innebär inte det att du måste inrikta dig på det i resten av ditt liv. 

Om du är osäker på vilket program du ska välja rekommenderar vi att välja en bred teoretisk linje som EK, NA eller SA. Tänk på att NA-programmet är lite mer krävande än övriga, med bland annat avancerad matte. Vill du läsa Naturprogrammet bör du vara inställd på att det kommer krävas lite mer av dig! Om du läser ett teoretiskt program har du i princip alla möjligheter att göra vad du vill efter gymnasiet. Och tänk på att du alltid kan komplettera med kurser senare som du behöver för att t ex läsa en viss högskoleutbildning. 

Gör vårt programtest för att se vilket program vi tror passar dig bäst!

Programtest jämför program


Hur vet jag om en skola är bra?

Vad skiljer egentligen olika skolor och program åt? För att jämföra skolor är vårt bästa tips att gå på gymnasiemässan på din ort och prata med de olika skolorna för att få en känsla av dem. När du vet vilka skolor du är mest intresserad av kan du besöka dem på öppet hus där du får träffa lärare och elever och ställa alla dina frågor. När du har gjort det rekommenderar vi att du går på prova-på-dag för att verkligen få en bild av hur det är att gå på skolan. Är du intresserad av JENSEN men osäker på om vi är rätt skola för dig? Gör vårt test!

JENSEN-test


Hur viktigt är det med bra lärare och hur vet man om lärarna är bra?

Lärarna kan spela en stor roll i din trivsel på skolan. För att ditt val ska bli så bra som möjligt behöver du information. Ett sätt att få den informationen är att prata med elever som går på skolan. Du kan även skugga/prova på en dag på den skola du är intresserad av. Då får du chansen att träffa lärare på skolan, se hur de är i klassrummet och eventuellt ställa frågor. 


Hur ser JENSENs schema ut?

På JENSEN gymnasium har vi effektiv schemaläggning. Det innebär att man har lektioner på antingen förmiddag eller eftermiddag och resterande tid av dagen har man egen studietid. Detta är för att förbereda dig för hur man studerar på universitet och högskola. Tiden i skolan blir på så sätt mer effektiv och på studietiden har du som elev möjlighet att gå på läxhjälp, s.k. Smartstudy. Under din egna studietid, utanför lektionstid, finns alltid lärare på plats i skolan och kan hjälpa dig.


Har ni matkort?

På JENSEN har vi inte matkort. På vissa skolor får vi mat caterad varje dag och på andra skolor går vi och äter på skolrestaurang.


Vad innebär mental träning och pedagogisk promenad?

På JENSEN anser vi att hälsa och balans i livet är viktigt för att kunna prestera väl. Därför ingår både pedagogiska promenader och mental träning i vårt koncept. Pedagogiska promenader innebär att du varje dag under den längsta lektionen går en promenad tillsammans med dina klasskamrater. Under promenaden brukar eleverna diskutera en uppgift eller en fråga. Ni kommer på så sätt ut och rör på er varje dag. Mental träning innebär att du dagligen gör olika former av avslappningsövningar. Mental träning ökar välbefinnandet, ökar stresshanteringsförmågan samt gör att ni som elever har lättare att fokusera.    


Kan jag se statistik för olika skolor/program?

Absolut, du kan se antagningspoäng på gymnasieantagningens hemsida. Du kan även se antal reserver och eventuella lediga platser på respektive skola och utbildning. Besök hemsidan för gymnasieantagning i din kommun för att se aktuell statistik på skolorna där du bor.


Hur räknar jag ut mitt meritvärde?

För att räkna ut ditt meritvärde behöver du summera värdet av de 16 bästa ämnesbetyg du har och även addera moderna språk som språkval om du har läst det. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. 

Betygsvärdena:
A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (dvs. icke godkänt)

Det finns även ett verktyg som du kan ta hjälp av på antagning.se 


Hur går reservantagningen till?

Under sommaren görs två reservantagningar. Genom att logga in på gy-antagningen
kan du se om det har skett någon förändring i ditt antagningsbesked. I mitten av augusti tar gymnasieskolorna över sin egen reservantagning. När skolan har tagit över sin reservantagning är det direkt till skolan du tar kontakt för att få reda på hur du ligger till eller för att ställa dig i kö. 


Kan jag byta skola efter att terminen har börjat?

Ja, om det är aktuellt att byta skola får du ta direktkontakt med skolorna då det är gymnasieskolorna som sköter själva reservantagningen. Ofta är det studievägledaren på skolan som håller i reservantagningen.